När en klient (t.ex. Google Chrome) vill ha tillgång till en webbsida, skickar den en förfrågan till en webbserver. Webbservern svarar sedan med den begärda webbsidan och skickar tillbaka den till klienten. Detta svar kan innehålla olika typer av information, såsom HTML, bilder, videor eller annat innehåll som behövs för att visa webbsidan korrekt. Klienten kan sedan tolka svaret och visa webbsidan för användaren. Detta samspel sker via internet, där klienten och webbservern kan kommunicera över nätverket.

 

Jättebra! Kan du vara lite mer detaljerad, t.ex. hur går det till när klienten skickar en förfrågan?

 

Absolut! När en klient, som till exempel Google Chrome, vill få tillgång till en webbsida skriver användaren in webbadressen i webbläsarens adressfält. Webbadressen kallas också för URL (Uniform Resource Locator) och innehåller information om vilken webbplats som ska besökas och vilken specifik resurs som behövs, t.ex. en sida eller en bild.

 

Sedan skickar webbläsaren en HTTP (Hypertext Transfer Protocol) förfrågan till den server som är ansvarig för webbplatsen. HTTP-förfrågan innehåller information om vilken sida eller resurs som efterfrågas, och andra relevanta data, som t.ex. användarens språkinställningar eller vilken typ av webbläsare som används.

 

Webbservern tar emot förfrågan och svarar sedan med en HTTP-respons, som innehåller den begärda webbsidan eller resursen. HTTP-responsen kan också innehålla annan information, t.ex. statuskoder som indikerar om förfrågan var lyckad eller om det uppstod något problem.

 

När webbläsaren tar emot HTTP-responsen tolkar den informationen och använder den för att visa webbsidan för användaren. Detta kan inkludera att ladda ner ytterligare resurser som behövs för att visa sidan korrekt, som t.ex. bilder eller JavaScript-filer.

 

Så kort sagt, klienten (webbläsaren) skickar en HTTP-förfrågan till webbservern, som svarar med en HTTP-respons som innehåller den begärda webbsidan eller resursen, och sedan visar webbläsaren sidan för användaren.

 

Perfekt! Var kommer den s.k. IP-adressen in i bilden?

 

IP-adressen spelar en central roll i kommunikationen mellan klienten (t.ex. Google Chrome) och webbservern. En IP-adress är en unik identifierare som tilldelas varje enhet som är ansluten till internet.

 

När en användare skriver in en webbadress i webbläsaren, så initierar webbläsaren en förfrågan till en DNS-server (Domain Name System) för att översätta webbadressen till en IP-adress. DNS-servern returnerar sedan den IP-adress som är associerad med webbadressen.

 

Därefter skickar webbläsaren en HTTP-förfrågan till den webbserver som är associerad med den IP-adressen. Webbservern tar emot förfrågan och svarar med den begärda webbsidan eller resursen, som sedan visas för användaren i webbläsaren.

 

Så kort sagt, IP-adressen används för att identifiera den webbserver som klienten vill kommunicera med, och DNS-servern används för att översätta webbadressen till den IP-adressen.

 

Hur bestäms kopplingen mellan IP-adressen och DNS?

 

Kopplingen mellan IP-adressen och DNS hanteras av DNS-servrar. DNS-servrar fungerar som en slags telefonbok för internet och de lagrar information om hur webbadresser översätts till IP-adresser.

 

När en användare skriver in en webbadress i webbläsaren, söker webbläsaren först efter den översättning som finns lagrad i sin egna cacheminne. Om den inte hittar någon matchande översättning i sin cache, skickar webbläsaren en förfrågan till sin lokala DNS-server.

 

Den lokala DNS-servern har en cache där den kan lagra information om tidigare DNS-översättningar, vilket kan öka prestandan genom att undvika att behöva skicka en förfrågan till en annan DNS-server.

 

Om DNS-servern inte har informationen i sin cache, skickar den en förfrågan till en annan DNS-server högre upp i hierarkin, tills den hittar en server som kan ge en giltig översättning. När en giltig översättning hittas, lagrar DNS-servern resultatet i sin cache för framtida användning.

 

På detta sätt kan DNS-servrar hantera kopplingen mellan webbadresser och IP-adresser genom att översätta webbadressen till rätt IP-adress, vilket gör det möjligt för webbläsaren att skicka HTTP-förfrågan till den korrekta webbservern.

 

Men hur bestäms kopplingen initialt? Är det någon myndighet som sköter det?

 

Initialt bestäms kopplingen mellan IP-adresser och DNS genom en process som kallas för "domännamnsregistrering". Domännamnsregistrering är en process där en person, organisation eller företag registrerar ett domännamn för sin webbplats hos en auktoriserad organisation som kallas för en "registrator".

 

Registratorer är företag som är auktoriserade av Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) att registrera och hantera domännamn på internet. När en registrator har godkänt en ansökan om registrering av ett domännamn, tilldelas en IP-adress till det domännamnet och en DNS-post skapas för att koppla domännamnet till den IP-adressen.

 

Det finns också organisationer som hanterar toppdomänerna (TLD), såsom .com, .org, .net och så vidare. Dessa organisationer ansvarar för att tilldela registratorer rätten att hantera domännamn under en viss TLD.

 

Så kort sagt, det är ICANN som ansvarar för att hantera domännamnsystemet på internet och auktoriserar registratorer att registrera och hantera domännamn. Registratorerna ansvarar sedan för att tilldela IP-adresser till de registrerade domännamnen och skapa DNS-poster för att koppla samman domännamnen med de tilldelade IP-adresserna.

 

Jag har hört talas om en årlig nyckel-ceremoni i samband med detta, vad är det för slags ceremoni och hur fungerar den?

 

Du har hört rätt, det finns en årlig ceremoni som kallas för "Key Signing Ceremony" som genomförs av Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) för att säkerställa säkerheten i det globala domännamnssystemet (DNS).

 

Key Signing Ceremony är en process där nya kryptografiska nycklar genereras och befintliga nycklar förnyas för de rot-DNS-servrarna som ansvarar för att distribuera auktoritativa DNS-information över hela internet.

 

Under ceremonin samlas en grupp av auktoriserade personer och organisationer, inklusive representanter från ICANN, registratorer, TLD-operatörer och internetprotokollexperter, för att övervaka genereringen av de nya kryptografiska nycklarna.

 

Processen innehåller flera steg, inklusive en verifiering av identiteten för varje person som deltar i ceremonin och en kontroll av att den nya nyckeln skapats korrekt och att den förvaras på ett säkert sätt.

 

När den nya nyckeln har genererats och validerats, distribueras den till DNS-servrar runt om i världen. Denna process säkerställer att endast auktoriserade DNS-servrar har tillgång till de kryptografiska nycklarna som används för att skydda integriteten och tillförlitligheten hos det globala domännamnssystemet.

 

Key Signing Ceremony är en viktig säkerhetsåtgärd som bidrar till att skydda det globala domännamnssystemet mot hot som kan hota dess integritet och tillförlitlighet, såsom skadlig programvara och hackerattacker.