Elektronisk numerisk integrator och dator (ENIAC) är en av de tidigaste elektroniska datorerna och byggdes för att utföra beräkningar för USA:s armé.
Interaktion:
Manuell programmering: Programmen skrevs inte i form av textkommandon som vi känner till idag. Istället användes fysiska kopplingar och omkopplare.
Papperstejp: Input matades ibland in via papperstejp som innehöll hålkort.
Arbetade i realtid?:
Nej, ENIAC arbetade inte i realtid. Det var en batch-processor där alla instruktioner matades in på en gång, och resultaten erhölls efter att alla beräkningar var klara.
Lagring av program:
Programmen lagrades inte elektroniskt utan konfigurerades genom att omkoppla kablar och ställa in omkopplare. Detta gjorde att det tog lång tid att ändra eller skriva nya program.
UNIVAC I (1951)
Universal Automatic Computer I (UNIVAC I) var en av de första kommersiellt tillgängliga datorerna.
Interaktion:
Hålkort och skrivare: Input och output skedde främst genom hålkort och skrivare. Användarna skrev sina program på hålkort som datorn sedan läste.
Arbetade i realtid?:
UNIVAC I kunde hantera vissa typer av realtidsuppgifter, men majoriteten av arbetet var fortfarande batch-baserat.
Lagring av program:
UNIVAC I använde magnetband för lagring av data och program. Detta var en förbättring jämfört med de tidigare kopplingsbaserade systemen.
2. Framväxten av mer sofistikerade system
IBM 701 (1952)
IBM:s första kommersiella vetenskapliga dator, känd som "Defense Calculator."
Interaktion:
Hålkort och papperstejp: Användarna matade in sina program genom hålkort och papperstejp.
Konsol: IBM 701 hade en konsol för operatören att starta och övervaka programmen.
Arbetade i realtid?:
Nej, som sina föregångare, arbetade IBM 701 inte i realtid och körde batch-jobb.
Lagring av program:
Data och program lagrades på magnetband och trumminnesenheter.
PDP-1 (1959)
Den första datorn i DEC:s (Digital Equipment Corporation) PDP-serie, som var mycket inflytelserik.
Interaktion:
Teleprinter: En teletype maskin användes för att mata in kommandon och få utdata.
Skärm och tangentbord: PDP-1 var en av de första datorerna som hade en skärm och tangentbord, vilket var ett stort steg framåt för interaktionen.
Arbetade i realtid?:
Ja, PDP-1 var kapabel att köra interaktiva program och kunde användas i realtid.
Lagring av program:
Magnettrummor och magnetband användes för lagring.
3. Programmeringsspråk och operativsystem
Assembler:
De tidigaste datorerna programmerades ofta i maskinkod eller assembler, vilket innebar att instruktionerna skrevs i en låg nivå som direkt motsvarade de operationer som processorn kunde utföra.
Fortran och COBOL:
Med framväxten av högre nivå språk som Fortran (för vetenskapliga och tekniska beräkningar) och COBOL (för affärsapplikationer) blev programmering mer tillgänglig och flexibel.
Operativsystem:
De tidigaste datorerna hade inte operativsystem som vi känner dem idag. De program som kördes hade full kontroll över maskinvaran. Med tiden utvecklades enkla monitorprogram som hjälpte till med jobbhantering och resurshantering.
Sammanfattning
Interaktionen med de tidigaste datorerna var mycket mer manuell och komplex jämfört med dagens system. Programmen matades ofta in via hålkort eller papperstejp, och datorerna arbetade inte i realtid utan körde batch-jobb. Lagring skedde på magnetband eller trumminnen, och programmering skedde ofta på maskinnivå eller med tidiga assembler-språk. Med tiden utvecklades mer användarvänliga gränssnitt, högre nivå språk och de första enkla operativsystemen, vilket lade grunden för dagens datorer.